Vilken morgon man vaknade till. Sambon blev inringd till snöröjning mitt i natten, så morgonen fick komma igång rätt tidigt. Första blicken ut var "Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma...", men när vi äntligen började ta oss mot dagis (på sliriga sommardäck, eftersom vinterdäcken vi köpte med bilen inte passade...) började solen dyka upp och färga himlen. Så krispigt och fint!
Skånsk vinter och lagom till första advent, det händer inte ofta.
När jag hade matat fåren lös solen så härligt mellan trädstammarna, alldeles gyllene. MMM!! Dock dröjde det inte länge innan molnen täckte solen, men ändå... vilken morgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar